header_divider_popupFÖRSLAG TILL UTSMYCKNING AV AUST-AGDER KULTURHISTORISKE SENTER, ARENDAL, FRÅN KONSTNÄRSDUON PETER JOHANSSON/BARBRO WESTLING.

Det nybyggda huset på Aust-Agder kulturhistoriske senter är 8 våningar högt och ligger insprängt i berget. Från vägen och trafikljusen är det således idealiska förutsättningar för att presentera något att titta på. Men det krävs ett rejält blickfång, något som drar uppmärksamheten till sig. Den kvadratiska byggnaden präglas av sin minimalism och är tämligen stor med oregelbundet placerade fönstergluggar. Dessutom har byggnaden en ganska brutal hög grå betonggrund som sträcker sig fyra våningar upp.

Vi kände omgående att det var denna yta som verkligen ropade efter ett konstnärligt tillägg och vi såg det som vårt syfte att med utsmyckningen väcka uppmärksamhet för den nysatsning som skett på Aust-Agder Kulturhistoriske Senter.  Att använda den stora bildytan för att skapa en tydlig ikon och locka förbipasserande med starka färger är ett sätt att friskt och frejdigt tala om att här finns vi och vår samling.

Vi anser också att denna tydliga och kraftfulla bildyta står i en fin kontrast, dels till den samtida byggnaden, dels till det gamla tunet. Med vårt förslag vill vi inte bara bryta med den funktionella vita linjen utan även påminna om den typ av föremål som man kan finna inne på sentret. Vi har därför valt att utgå från ett mycket traditionellt föremål, en bugsesele från slutet av förra århundradet, ett bruksföremål som med sitt blommande rosenmönster hör hemma i Aust-Agder men har en helt annan och frodigare estetik än vår samtids.

Denna bugsesele är samtidigt ett exempel på det som är sentrets devis– vel bevart, godt fortalt – och kan på så vis tjäna som en bild för det som präglar museets verksamhet.

Föremålet är från 1898 och finns på Norsk Folkemuseum men bilden har vi fått via Digitalt Museum i högupplöst form. (NF 1898 – 0390AB). Det finns en konstnärligt intressant korrespondens mellan föremålets petit point-stygn och pixlarna i det högupplösta fotografiet. Detta har vi valt att utveckla och förstora upp till betongväggarnas storlek så att det där framstår coolt abstrakt. Vi tänker nämligen att vårt förslag skall täcka stora delar av betongväggarna samt betongtrappans väggar med bugseselens blomstermönster.

GENOMFÖRANDE

Mönstret på väggen skall alltså skapas av rutor som bildar blommor och blad. Vi vill föra ihop det traditionella stygnsbroderiet från bugseselen, med dagens datorpixlar för att få fram ett rutmönster som på avstånd tydligt visar blommorna men som på nära håll framstår som helt abstrakt.

Det finns flera metoder att lösa presentationen på.

Att kakla en redan färdig betongvägg är svårt och därtill mycket arbetskrävande. Därför vill vi tillverka rutformade plattor i 1,5 mm aluminiumplåt som lackas med hållbar industriell billack. Dessa plattor vill vi fästa på betongen med ett mycket fäststarkt och beständighetsprövat lim (polyreutanlim typ PL400). Se bifogat bildexempel från fängelsemuren till Kriminalvårdsanstalten Salberga i Sala (10 000 runda plåtar limmade på betong). Observera att dessa limmade plåtar klarar vind, regn och kyla mycket bra.

Med hjälp av en utförlig mönsteruppritning (endast en enkel skiss bifogas denna ansökan) kan varje ruta limmas på plats. Vi tror att två arbetsgrupper med varsin skylift skulle kunna utföra monteringen på en månad. Kanske ett arbete för sommarjobbande ungdomar? Innan uppsättningen kan börja måste dock en noggrann uppmätning och inritning av arkitekt och konstnärligt team ske. Först därefter kan arbetsgrupperna montera de olika rutorna efter färg och placering.

Förslaget refuserades i maj 2013.