GUDS FINGER
Turning Torso är det mest spektakulära hus (skulptur?) som finns i Malmö, ja, kanske i norra Europa. Sedan initiativtagarna först fick idén bara tilltog intresset, protesterna och engagemanget hos allmänheten – något som framstår som önskvärt också på den konstscen som vill angå många.

Invigningen av Turning Torso blev även det en stor händelse och nu står den där, stolt och ståtlig, men samtidigt ganska oåtkomlig för den enskilde besökaren. Planerna på en övre våning med restaurang och utsikt för alla rann snabbt ut i sanden. Turning Torso blev en exklusiv plats för de besuttna men samtidigt ett blickfång i det offentliga rummet.
Från marken får besökarna föreställa sig hur det kan se ut och kännas däruppe. Cirklande nere vid foten inställer sig frågorna: hur kan det hela hålla med en så smal bas, hur upplever man att titta ut genom så sneda fönster, hur länge kommer fasaden att vara vit? Och är det inte risk för sprickor med allt havssalt och hårda vindar?

Vårt konstverk ville bygga på dessa tankar inför den mäktiga byggnaden. Vi ville upprätta en hemlik förbindelse mellan besökaren och Turning Torso. Genom att trycka på en lysknapp nere på marken i Västra hamnen skulle besökaren kunna bestämma om det skulle vara tänt eller släckt däruppe. Om en lampa i fönstret på 51:a våningen skulle lysa eller inte. Med denna enkla gest annekterades det avlägset höga i en ljuspunkt som varje besökare kunde styra över och blicka upp mot.

Vem lämnade lyset på? Vem släckte kl fem på morgonen?

För konstverkets genomförande behövdes en tekniker, Patrik Sonestad, en lägenhetsägare villig att låna ut sitt fönster under en dryg månad och något som hette Telia Link Kopparfast, visade det sig. Nere på marken stod en styrpulpet med manöverpanel som dramatiserade själva ljusknappen. Placeringen var bästa möjliga, vid Bar Italia, med god sikt upp mot den högt belägna lampan.

FAKTA
Guds finger, ”Besökarna”, Västra Hamnen, Malmö 1 september-1 oktober 2006, arrangör
Konstfrämjandet Skåne.